AFTONSTJÄRNANS historia

Det var 1955 man inom Pensionärsföreningen fattade beslut om att starta ett medlemsblad. Det fick namnet ”Aftonstjärnan”, som väl ansågs symboliskt för medlemmarna i en pensionärsförening och var avsedd för medlemmarna att skriva och berätta om sina upplevelser under ett långt och i de flesta fall strävsamt liv. Stencilerna skrevs av personal på kommunalkontoret och trycktes på kommunens duplikator. Första numret trycktes i 44 ex. och gick åt som smör i solsken och upplagan sprang upp i 200 ex. Första redaktör var Per Winkvist. Han hade några medhjälpare, som efter tryckningen även häftade ihop tidningen. 

De lär, efter vad som berättats, ha haft väldigt trevligt, när de över Pelles salsbord plockade ihop och häftade sidorna. En som bör nämnas i detta sammanhang är Gottfrid Stenberg, som var en föreningens arbetsmyra och allt i allo. Ett energiknippe av guds nåde. Fram till 1959 hade upplagan tredubblats och blev för mycket för kommunalkontoret.

Då hade Anton Östlund blivit pensionär och flyttat tillbaka till Hamrånge. Han ingick i redaktionen och åtog sig att skriva stencilerna, samtidigt som föreningen inköpte en egen duplikator, som kostade 2400 kr. Den 2 maj 1965 avled Östlund och Petrus Bergkvist fick jobbet att sköta det redaktionella och skriva stencilerna.

En medarbetare, som vi i sammanhanget vill nämna är Gunnar Jern,  som ritade vinjetten till ”Aftonstjärnan”. Han gjorde detta i alla år fram till 1971, då han blev sjuk. Han hade också illustrerat berättelserna i tidningen. Gotthard Westlin vill vi också nämna i sammanhanget och tacka för gott medarbetarskap. Efter Bergkvist som slutade vid tidningen för några år sedan (1974) åtog sig Eric Andrén det ”åtråvärda” uppdraget  att svara för tidningens fortsatta tillkomst. 

Det har väl i stort sett gått bra och upplagan håller sig nu ganska konstant omkring 1000 ex. per nummer. Owe Jern ritar numera (2013) för tidningen, vilket vi är mycket tacksamma för, då han ännu inte är pensionär. Vi är också mycket glada för att hembygdsforskare och andra har fått upp ögonen för vilken källa tidningen är i detta sammanhang. De 24 årens produktion, som finns kvar, lånas , läses och används i publikationer om flydda tider.

 

 

 

 

 Åter till HAMBRUNGER varia!