… utdrag. 

 

Bygd i förvandling
av Gunnar Lindberg 

 

Virkestransporterna … skedde på vår tid genom flottning. Från Högbackasjön, dit man samlade virke från Viksjön och andra, hade Bergvik & Ala AB en flottled.

Tillslutningar, som från början bestod av rännor, flera meter breda och djupa, som med en sinnrik uppumpning av vatten … varav vägda så att vattnet rann åt ett håll i den ena rännan, åt motsatt håll i den andra. Däri forslades virket 1200 meter till Blåkullasjön, genom denna och Tönnebrosjön, vidare i åar och sjöar till Axmar bruk f v b till sågverken. 

Senare togs rännorna, som byggts av 4 x 11 tums plankor, bort och ersattes en järnväg, på vilken ett diesellok drog vagnar med virke, som stjälptes i Blåkullasjön och gick samma väg som tidigare. Sedan man kommit ut på öppen sjö, länsades virket ihop, och drogs med s k spelflotte till sjöarnas andra ände. En stor flotte var det, med en grov "gubbe" i mitten i lodrätt ställning. Till virkesbommen anslöts en wire och förut från flotten rodde man ut ett ankare, också det anslutet till "gubben" med en långwire, så stack man två grova stänger genom hål i "gubben" och så fick flottarna gå runt, runt och spela in wiren och så upprepads manövern tills man var framme vid andra stranden. Ett monotont slitgöra.  

…. Den industriella epoken började med järnbruk och sågverk. Åby hammare var den första anläggningen av detta slag och uppfördes 1665(? forsk anm) strax söder om kyrkan, förmodligen där senare en såg, trösklada med linberedare och ännu senare, två kraftstationer anlades. 

Sågverk. hade snart, sagt varje by långt tlllbaka. Där fanns Berg & Åbyns, Vibysågen och Stenbrosågen som de största, Men ett otal mindre sågar fanns även. Från början drevs dessa med vattenhjul, för att på senare tid elektrifieras. Den första ångsågen i Norrsundet kallades Hamrånge ångsåg och byggdes nödåret 1867, då en vindfallsstorm sopat ner stora skogsområden för bönderna. Dessa som saknade möjligheter att i sina små sågar tillvarataga allt virke för uppsågning och den nya, större sågen var en nödfallsutväg. År 1868 på hösten började en ram tugga vindfälld skog och 1869 var det fullt pådrag med två skift. Sedan den sågen var färdig, började man uppföra Veda sågverk, 3/4.mil från Hamrånge kyrka. Även i Axmarby fanns en såg i Hari och senare en större såg, efter den tidens begrepp, "nere i havsviken i "Byn", där det även fanns en utlastningshamn. Nu är väl sågverket i Norrsundet kanske den största av de 'kvarvarande sågarna i Norrland, där sågverksdöden gått hårt fram, medan Norrsundssågen går med full kapacitet i tvåskift. 

… Även fartygsbyggen har förekommit i Hamrånge. År 1867 byggdes briggen Olaus på ett varv i Norrsundet och ytterligare ett fartyg med okänt namn. Likaså byggdes fartyg i Axmarby, nämligen Alisar, Katarina och Olivlövet. Storleksklass okänd. 

… En smalspårig järnväg, Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg - DONJ, har i många år gått mellan Norrsundet och Linghed, men är nu nedlagd, sånär som på en ombyggd del Norrsundet-Hamrångefjärden. 

… Om vi så går över på handelsbodar, som det hette, är nog Handelsföreningen i Vij den äldsta. Den bildades 1867 på andelsbelopp, helt utan kooperativ inriktning. År 1896 bildades den s k Byhandeln i Axmarby, i fullständig kooperativ anda, Konsum i Norrsundet 1899, i Berg 1903 och i Åbydal 1904. Dock hade tidigare enskilda personer startat bodar lite varstans och konkurrensen var stor, då i vissa byar fanns flera handelsbodar. Nu är alla kooperativa föreningar anslutna till Alfa, utom Axmar konsum, som även har butik i Axmarbruk. 

… Bagerier har funnits många, som tillverkat olika bröd för försäljning i egna butiker, men också levererat till handelsbodarna. Det första var Ahlboms i Berg, som senare övertogs av E F Malmgren och utökades, så att ett flertal anställda fick arbete där. I början av 1900-talet började Fällgrens i Axmarby. När Ostkustbanan byggdes, fanns i Hamrånge omkring tio kaféer, gästgiveri med servering. Nu är bara Molanders i Totra och Sjöbloms i Rån kvar, som i mindre skala bedriver bageriverksamhet. 

… Den 1 juli 1865 öppnades poststationen i Vij, med adress Bergby. Senare i Åbydal, Norrsundet och Axmarbruk. Axmarby var sammankopplat med Bergby till 1926, då där också öppnades en station, sen trafiken på Ostkustbanan kommit i gång på allvar. Numera är postadressen för hela Hamrånge, Norrsundet (? forsk anm!), som i början ställde till mycket trassel i både postgång och annan distribution. Chaufförer på oljebilar o a åkte runt i Norrsundet och frågade efter folk som bodde i Fors, Axmarby eller andra byar, men det håller väl nu på att rätta till sig. 

… Den första bussen för personbefordran Hamrånge-Gävle var en ombyggd lastbil med bänkar längs sidlämmarna och en presenning på järn.bågar som väggar och tak. Detta var 1921 och chauffören hette Joel Thunell (f 1894 5/5 i Åbyn. Forsk anm.). Sedan kom Gustav Jansson med modernare fordon, som väl inte var fullt så dragiga, men inte var det nutidens komfortabla bussar. 

… Och så kom då första tåget på Ostkustbanan här förbi, som avgick från Härnösand den 31 oktober 1927 kl 09.20. T o m lokala tåg sattes in, som vände här i Bergby och åter till Gävle, förutom längre gående tåg och kommunikationerna för vår del väl tillgodosedda. Men den glädjen blev dock inte precis långvarig, ty sedan elektrifieringen verkställdes 1955; började man dra in bemanningen på de fyra stationerna som fanns i Hamrånge och nu är bara någon kvar i Hamrångefjärden, med något gods och några tågmöten, men ingen persontrafik. Hamrånge hade alltså inte så mycket för sin stora satsning på det företaget, trots alla fagra löften om fördelarna. Nu uppehålls persontrafiken med SJ-bussar och fungerar ju i stort sett bra. 

… Skolväsendet i Hamrånge kom till stånd 1825, då ett skolhus byggdes i kyrktrakten dit barnen fick ta sig fram bäst de kunde, från alla olika byar. Det skolhuset finns ännu kvar, men är flyttat över vägen och ombyggt till kommunalkontor 1950. Sedan har skolväsendet utvecklats här, som i landet för övrigt, och är väl nu i de flesta bemärkelser tillfredsställande. 

… Hembygdverksamheten … började ta form då ett 60-tal personer anmälde sitt intresse för saken och 1931 hölls den första festen som inbringade 530 kr. Huvudbyggnaden, den s k Sundsmarsgården inköptes 1934 och flyttades till Vijbyberget 1937. Sedan har den ena byggnaden efter den andra tillkommit och gamla saker av alla de slag och i dag är den en hembygdsgård så god som någon. 

… I detta sammanhang är väl lämpligt att tala om fäbodlivet som var en viktig del av kreatursskötseln i gamla tider, då alla byar hade sina fäbodställen. För att nämna några hade Åbyn Fagervik, Hagsta Fagerhed, Fors-Sjökalla Skjortnäs, Viksjö, Vij Högbacken och Häckelsängsfäbodarna för den byn ute vid havet.

  

Källa: AFTONSTJÄRNAN, 1977 nr 2, ss 7-11.

 

 

 

 

 Åter till HAMBRUNGER varia!