Historien bakom det legendariska första svenska kustjägarförbandet, NärfS-57 - Sveriges Första Kustjägare

av Per Ax:son Hambrunger

 

                                  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Författaren är en av de 89 värnpliktiga underbefälselever grupp A, som 1957 utbildades till kustjägare på Närförsvarsskolan - NärfS, Kungl Waxholms Kustartilleriregemente - KA1, Oskar-Fredriksborg, Vaxholm. 


Författaren är även initiativtagare till och skapade förutsättningarna för bildandet av Sällskapet Kustjägarveteraner, KJV, 
tillika dess stiftande ledamot och 1:e sekreterare 1992-1994
 

samt initiativtagare till och stiftande ledamot av den oberoende sammanslutningen Kustjägare-Sällskapet, KJS, 1996, tillika dess kanslichef 1996-2006. 
KJS:s hedersledamot 2006.

 

 

Vem ”uppfann” kustjägarna?

 Åke Larsén 1916-1995

Överstelöjtnanten och den legendariske chefen för Närförsvarsskolan, NärfS, sedermera Kustjägarskolan. KustJS, Åke Larsén (1916-1995), anmärkte torrt vid ett personligt samtal vårvintern 1992 att ”i mitt bibliotek har jag en bok av arkeologen Göran Burenhult som heter ’Arkeologi i Sverige’. Där nämns det att redan 6400 år f kr strövade tidiga kustjägare omkring längs den svenska västkusten på de landområden som successivt blottlades då den senaste inlandsisen drog sig tillbaka.” (8)

Därmed ansåg Åke Larsén att diskussionen om vem som var upphovet till dagens kustjägare var avslutad. Någon specifik ”Kustjägarnas uppfinnare/fader” kan således icke konstateras/utses.

 

 

Kustjägarna i begynnelsen - således den historiska bakgrunden till dagens kustjägare är i korta drag emellertid följande.


 Maths Holmström 1879-1947

1929 Inom det numera saligen avsomnade*) svenska Kustartilleriet (1902-2002), intog överstelöjtnanten Maths "Riffkabylen” Holmström (1879-1947) en framträdande plats och spelade en viktig roll. I hans år 1929 utgivna bok: ”Studier över ett rörligt kustförsvar”, framförs idéer om bl a skärgårdsinfanteri med pansrade och bestyckade landstigningsbåtar, vilka får sägas utgöra embryona till dagens moderna amfibieförband och dess kustjägare. (10)

1934 Grundläggande tänkande om fasta kustartilleriförbands närförsvarsproblem. (1)

 

1936-1938 Närförsvarsutbildning endast genom skjutövningar med karbin och pistol(!).

 

1939 Närförsvarsuppgiften ägnas endast förstrött intresse. (1)

 

1940 ... kustartilleriets behov av kvalificerade rörliga motanfallsstyrkor. (1)

 

 Jan F Neumüller 1917-1997

1941 Jan F Neumüller (1917-1997) (2) får idén till kustjägarna. Idén kom icke på pränt, i varje fall inte i något officiellt sammanhang. (1)

 

1947-48 "Vi skulle behöva marininfanteri. - Kunde ta hand om granatkastare och raketgevär. Särskild värnpliktskategori, särskild reservoffiicerslinje." - osv. (7)

 

1948 Jan F Neumüllers idé om kustjägarna på pränt. (1)

 

1950 nov I sin bok "Vi måste ha en ny försvarsorganisation" understryker Jan Neumüller behovet av svenska commandotrupper och föreslår att de tilldelas Kustartilleriet, KA under namnet KUSTJÄGARE. (7)

 

1950   4 dec Livligt/stormigt möte på Kustartilleriklubben betr uppsättande av kustjägarförband - (3) "commandotrupper i Sveriges krigsmakt". (7)

 

1950 15 dec Förslag om att en mindre armé-/marinkommitté den s k Commandokommittén, skulle tillsättas, bl a med uppgift att utarbeta   ett förslag till försöksorganisation för amfibieskola i Stockholms skärgård. (7)

 

1952 hösten Vid krigsövning vid Stockholms kustartilleriförsvar förekommer på B-sidan s k marininfanterister med bl a svarta baskrar (1:a amfibiebrigadens marinkommando). (7)

 

1952 13 okt Kustartilleriets utbildningsanstalt Närförsvarsskolan (NärfS) organiseras. (7)

 

1953 14 juni Vid Stockholms 700-årsjubileum, gör de kommande kustjägarna en spektakulär "tjuvstart" där man stormar Skeppsholmen i en s k kustjägaruppgift under ledning av den sedermera legendariske urkustjägarinstruktören, dåvarande löjtnanten Nils-Gunnar Olivenbaum.

 
Nils-Gunnar Olivenbaum 1923-2012

Landstigningen skedde med landstigningsbåt och helikopter. Det hela i regi av dåvarande KA-kaptenen Eric Jarneberg. Uppgiften gällde att återta Skeppsholmen och det gjordes öronbedövande av en hårddrillad amfibiestyrka från KA1. Attacken understöddes av jagare och fregatt, motortorpedbåtar och minsvepare, helikopter med grodmän samt lågsvepande Vampireplan. Under 40 minuter fick de 40.000 på Skeppsholmen (med angränsande stränder, totalt cirka en kvarts miljon människor)bevittna "ett världskrigsdrama i kopia" enligt en tidningsrubrik. (7)

 

1953/54 I bl a operation MARELD deltog på "fiendesidan" (B-sidan) föregångsmän till dagens kustjägare i avvikande uniforms- och förbandsbeteckningar samt med granatkastare, kanoter och helikopter.(7)

  Nils Swedlund 1898-1965

1954 9 jan Överbefälharen Nils Swedlund (1898-1965) tillsätter en amfibiekommitté. (7)                                           

 

 Per Carleson 1917-2004

1954 Kapten Per Carleson (1917-2004),sedermera (1956-1957) chef för Närförsvarsskolan (NärfS), Kungl Waxholms Kustartilleriregemente, KA1, beordras till tjänstgöring vid franska commando-/amfibieskolor i Nordafrika. (7)  

Rudolf Kolmodin 1896-1978

Inspektören för Kustartilleriet, IKA, Rudolf Kolmodin ((1896-1978) beordrar amfibieutredningen. 
Denna kom att bestå av:

                                   

Gunnar Eklund (1920-2010), Bo Varenius (1918-1996), Stig Bjernekull (1914-2006) och Per Carleson (1917-2004), utredningens sekreterare Erik Jarneberg (1917-2009). (2) (9)

 

(1955) S k närförsvarsmän utbildas på Närförsvarsskolan, NärfS, KA1. (5)

  Bertil Stjernfelt 1917-2017

1955 hösten Bertil Stjernfelt/Lars Wockatz skriver boken: "Svenska amfibieförband - Lyx eller nödvändighet." (7)

 

1956 15 jun Inspektören för Kustartilleriet, IKA, Rudolf Kolmodin ((1896-1978) utfärdar order reglerande starten för försöksutbildning av kustjägare under kapten Per Carlesons (1917-2004) befäl. (7)

 

1956 15 sep Kapten Per Carleson (1917-2004) får order (KA-order nr 77/56) att organisera försöksutbildning av kustjägare vid Närförsvarsskolan, NärfS, Kungl Waxholms Kustartilleriregemente, KA1, Oskar-Fredriksborg. Vaxholm.(5)

 

1956 dec Frivilliga värnpliktiga underbefälselever grupp A informeras, testas och uttages till kustjägarutbildning. (5)

                                           

1957 8 jan Utbildning av SVERIGES FÖRSTA KUSTJÄGARFÖRBAND startas vid Närförsvarsskolan, NärfS, Kungl Waxholms Kustartilleriregemente, KA1, Oskar-Fredriksborg. Vaxholm. (5)

                                           

1957 sep Inspekterar överbefälhavaren general Nils Swedlund (1898-1965) utbildningen på Yttre Hamnskär i Stockholms norra skärgård varvid han till försökskompaniet yttrar: "Det här har ni gjort bra - det får ni fortsätta med". (7) 

Den många år tidigare upptäckta bristen i förvarssystemet var åtgärdad.

Urkustjägarna av årskull 1956-1957 hade frivilligt gjort sin plikt och ett utomordentligt bra jobb och därmed också skapat förutsättningarna och den synnerligen stabila grunden för dagens kustjägare och amfibieförband.  

 


 

Under de påföljande, för kustjägarna så betydelsefulla fyra åren, sker följande: 

1958 Det står strid om Sveriges commandosoldat - kustjägaren - en hårdtrimmad "tuffing" i det nya amfibiekriget.
                   
Genomförs försöksutbildning med den andra årskullen. Chef kapten Sven-Åke Larsén. 
Även denna gång med gott resultat. 

Chefen för Marinen föreslår i en skrivelse till ÖB att kustjägarförband skall tillföras Kustartilleriets krigsorganisation och att Närförsvarsskolan (NärfS) skall omorganiseras till en kustjägarskola, Kustjägarskolan, (KustJS).  

Detta år avlägges 80 godkända slutprov för huvudtjänst/användbarhet såsom kustjägare inom totalförsvaret. 

1959 Överbefälhavaren går med på Chefen för Marinens förslag och den första ordinarie kustjägarkullen utbildas.

Närförsvar
sskolan (NärfS) blir Kustjägarskolan (KustJS). 

Detta år avlägges 98 godkända slutprov för huvudtjänst/användbarhet såsom kustjägare inom totalförsvaret.
 
1960 Detta år ingår de första kustjägarförbanden i krigsorganisationen.

Detta år avlägges 89 godkända slutprov för huvudtjänst/användbarhet såsom kustjägare inom totalförsvaret.

1961 Detta år avlägges 90 godkända slutprov för huvudtjänst/användbarhet såsom kustjägare inom totalförsvaret. 

1961 09 02 Den gröna baskern börjar användas och s k baskerceremoni genomföres för första gången! 
Neptunigaffeln ännu ej officiell!
Ordern - "mössa av - basker på" - blir härefter ett vedertaget begrepp inom kustjägarutbildningen.
 
(1992 09 29 För kustjägare ur de tidiga årskullarna, 1956/57,1957/58,1958/59 och 1959/60,genomfördes, drygt 30 år senare! vid en traditionell baskerceremoni på Korsö, tisdagen den 29 september 1992.
Basker överlämnades av Sven-Åke Larsén, 1916-1995, legendarisk chef för Närförsvarsskolan, NärfS 1957-1959 och Kusjägarskolan,KustJS 1959-1966 .) 
  
                                     
 
1961 Den första krigsförbandsvisa övningen ger ett utmärkt resultat! 

 

 

*) Nedläggningen av KA uppmärksammades bl a i oktober 2002 genom avlossandet av de sista 99 skotten med Ersta-kanonerna, kal 12/70 vid Söderarm i Stockholms norra skärgård.

 Håkan Syrén

I närvaro av bl a Sveriges blivande ÖB Håkan Syrén, tidigare pjäschef på Rävskär, Yttre Hamnskär, vilken höll ett informerande ”avskedstal” på uppställningsplatsen på Yttre Hamnskär i närvaro av unga som gamla kustartillerister, 
däribland ett antal kustjägare från första utbildningsåret 1957!


                    

Källor: 

Jan F Neumüller (1917-1997), direktör och f d kapten i Kustartilleriets reserv: "Hur kustjägarna kom till", i Tidskrift för Kustartilleriet (TiKA), nr 4/90. (1)                                           

Jan F Neumüller (1917-1997), direktör och f d kapten i Kustartilleriets reserv, telefonintervju i april 1991. (2) 

Tidskrift för Kustartilleriet (TiKA), nr 4/50. (3)                     

Per H L Carleson (1917-2004), överste av 1:a graden, telefonintervju i april 1991. (4) 

Kustartilleriorder (KAO) nr 77, 1956 15/9. (5) 

Hans Blenner (1919-2002) kapten : "Svensk jägartrupp", Karlskrona 1958.(6) 

Bertil Stjernfeldt, överstelöjtnant: "Kampen för kustjägarna", Tidskrift för Kustartilleriet (TiKA), nr 1/71. (7)

Göran Burenhult: "Arkeologi i Sverige", del 1, s71.(8)

Boken ”Kustjägare 1956-1996”, Bohus 1996, sid 7. (9)

Bertil Stjernfelt, överstelöjtnant: ”Rörligt kustförsvar – ingenting nytt under solen”, Tidskrift för Kustartilleriet (TiKA), nr 2/90. (10)

 

 

 Åter till HAMBRUNGER varia!