Vibäcks gård 1980 - bild: Per Ax:son Hambrunger

 

 

Hemmanet Vibäck, Karlskoga - från nybygge till modernt hemman på 430 år.
(Kronologisk sammanställning av arkivalieuppgifter.)

 

1583
Första gången namnet på hemmanet möter forskaren i hävderna är i en jordebok, som finnes bifogad 1590 års fogderäkenskaper, vari bl a uppräknas det oskattlagda nybygget VIDEBÄCK, upptaget år 1583, öde 1590


 
 Vibäcks gård, loftgångsstuga  bild: Per Ax:son Hambrunger, 1980  



Vibäcks gård, loftgångsstuga  bild: Per Ax:son Hambrunger, 1980


Vid dendrokronologisk undersökning i samband med av Karlskoga Bergslags Hembygdsförening företagen torpinventering på 
1980-talet, kunde konstateras att ovanstående byggnader uppförts av virke avverkat under 1570.talet.

 

1584
I ett i kammararkivet förvarat exemplar av "extract över nya upptagna gårdar och torp", av-seende tiden 1580-86 säges dock att nybygget upptagits år 1584 och att det erbjöd "god lägenhet att göra hemman, med skog gott utrymme och fiske". (2)
Nybygget togs upp vid en bäck, som mynnar i sjön Lonn och kallas i 1590 års jordebok Widebech.
Namnet visar sålunda att det på 1500-talet växte vide (salix) kring bäcken. (2)


1586

Hemmanets förste (kände! Forsk anm) åbo hette "Per Persson, knekt i Vijetorp (Vibäck)" vilken enl ett hertig Karls brev av den 12 juli 1586 fick "3 fjerd. råg".
(Man uppmuntrade folk att ta upp nya hemman i ödemarken bl a genom skattefrihet o dyl. Forsk anm.) (1) (Hertig Karl = Karl XIV, forsk anm.)


1590 

År 1590 uppgives nybygget Videbäck vara "öde", men denna ödeläggning synes ha varit av mera tillfällig natur, då detsamma finnes upptaget såsom skattlagt torp i 1600 års jordebok. (1)

 

1599
Kyrkoherde Olof Hansson (Olavus Johannis 1586-1626. Kallades Olof Hansson och benämndes: "herr Olof på Möckelnsbodar", (3) uppräknar i sitt tionderegister över 1599 års skörd i 1600 års jordebok bland de åbor och gårdar i Karlskrona socken, som utgjorde kronotionde, även Olof i Videbäck.
Såsom en egendomlighet må anföras att en sär­skild med prästens sigill "beseglad" längd upptager såsom öde inom Kariskoga socken bl a torpet Videbäck, ehuru torpet åtminstone finns upptaget i nyss anförda längd över kronotionden. (1)

(Detta behöver inte alls betyda att torpet var öde utan kan vara orsakat av prästen och/eller fogdens "mygel" med tiondet för egen vinning. Forsk anm.)

 

1600
Utdrag ur Karlskoga jordebok för år 1600, Karlskoga socken: 

Hemmanets natur eller egenskap:1/2 kronotorpare. 
Hemmanets namn: Vibäck (Videbäcken). 
Utskylder till kronan: smör 10 lisspund, 1 årlig häst, 1 kungshäst. 

Anm.: 
Vibäck finns även upptaget i 1586 års jordebok över "War
numma skogsbygd och Mycklesbodar", ehuru med något olika, i allmänhet lägre utskyldsbelopp för särskilda hemman. (1)

 

1606
Den äldsta hemmanslängden med utsatta tal för varje gård, större eller mindre, i 1606 års jordebok, upptar Videbäck som 1/4 kronohemman. Vidare noteras i 1606 års fogdehandlingsregister på mantalet uti Kariskoga socken samt deras hustrur och husfoik, som yng­re äre än 60 år och älder än 16 år; för Videbäck: bonde 1, hustru 1, piga 1. (1)

 

1612
I 1612 års saköreslängd (Restlängd för utdömda böter. Forsk anm.) förekommer för "Karlskoga härad" blott ett enda fall, nämligen "Gunnar Eriksson i Videbäck för mökränkning: pgr 13 mark 8 örtugar.(1)

 

1625
I sammandraget av Karlskoga jordebok år 1625 noteras att Videbäck är ett 1/4-dels kronohemman.
Städselpengar: 8 öre;
Fodernötspengar: 6 öre;

Utskylder till kronan:
Osmunsdsjärn:   0;
Smör lisspund:   10;
Humle lisspund:  0;
Dagsverken:   1;
Årliga hästar: 1;
Kungshästar: 1/2;

Kronovärde: 2 daler 1 öre 4 4/5 penningar.

 

1626
I "längden på boskapen uti Karlskoga socken, skrifven den 16 april anno 1626", upptages under "Kronohemman, arf och eget":
Gunnar i Videbäck:
utsäde 1 tunna
häst 1
kor  6
får 3
ungfår 3
qviga 1
oxar 2 (1)

 

1628
I "Längd på manfolk och qvinfolk, som komne äro till sina tolfte år, skrivet den 20 februari anno 1628", upptages för Karlskoga socken
bl a: Gunnar i Videbäck, 2 st. (1)

 

1630
Karlskoga dombok, Karlskoga sockens sommarting 1630 den 8 juli, med allmogen i Bo Prest-gård.
Närvarande: Ståthållaren välborne Karl Bonde, befallningsman Mårten Drost samt nämn-demän bl a Nils i Gälleråsen: "vittnade och bekände nämnden för rätta, att de hafva synat Joen Arvidsson ett torpeställe, Berg bemäldt (sedermera kallat Spjutberg. Forsk anm.) uppå Wibäcke ägor, efter det var ingen bolby till skada. (1)

 

1631
Vid tinget året efter (1631) förekom att "dominus Jacobus, körkoherden uti Karlskoga, steg upp och kärade till Jöns på Knapet (Knapped) och Gunnar i Videbäck och flere, som hava bygdt qvarn vid Knappeforsen, att de hafva bygdt olagligen och igenstängt konungsådran och afvändt fiskevatten af forno, der til de svarade att nöden dref dem der till, att de annorlunda icke bygga kunde än öfver hela elf­ven; derföre pålades att nämden drager dit och ransakar hvad der om sant är och näste tinget det berättar. efter det 33 Kap. i Byggn.B."
Vid nästföljande ting återfinnes icke detta ärende i domboken, men nära 3 år härefter, vid ting 26 Mars 1634, innehåller domboken härom följande: "Emedan som den olaga qvarndam vid Knapfors tillförene för rätta är vorden afsagd och afdömd att upp kastas, och sådant ännu intet är efterkommet; derföre vardt nu af sagdt, att der samma dam innan fjorton dagar nästföre midsommar icke är uppkastad, och konungsådran alldeles fri, ren och obehindrad, då skola alla de, som deruppå bygt hafva, vara förfallne, hvardera till sine 40 mark, när derom blifver synadt och ransakat."
Av domens ordalydelse synes alltså framgå att ett eller flera tingsprotokoll saknas för den mel­lanvarande tiden. (1)

 

1643
Gunnar Eriksson i Videbäck vittne vid en mordrannsakan och dödsdom på sommartinget i Karlskoga prästgård den 25 augusti 1643.

 

1655
Enligt av bergmästaren Sten Andersson utfärdat tillståndsbevis bygg­des i närheten av sjön Lonn, Gälleråshyttan, vanligen kallad Lonnhyttan, varå bergskollegiets "privilegium" med 3 års skattefrihet meddelades den 15 mar 1659.
Vid 1700-talets början brukades denna hytta av Gälleråsen 1 hemman som då ägdes av 5 åbor, av Källmo 1/2 hemman med 6 åbor, Lanhöjden 1/3 med 3, Stockberga 1/8 med 1, Vibäck 1/3 med 1, Rosensjö 1/2 med 4 och Östra Lonntorp 1/2 med 2 åbor. (3) "LånnHytta, är bygd år 1655 bredewid Sjön lånn, ärlägger i tionde 18 L:d (lisspund) Tackjern för hwart dygn, idkar blåsning (1779) 130 à 150 dygn om året, och nyttjar Recognitionsskog på Jungfrubo allmänning till 51 stigars kohlning, mot 2 R:dal. 40 sk. årlig av­gift. Till detta Hyttelag 4 och 5/8:s Hemman. (1)

 

1664
På sockenstämma den 2 oktober 1664 görs upp en ordentlig fördelning mellan de 152 mantalen i och för kyrkobalkarnas underhåll vari bl a säges betr "balken ifrån hörne söder uth Östre Sidan 19 aln:r långh, skola efterföljande hålla ..... Arffwiid i Vijdbäck .... 9 Mantaall".
Kyrkobalkarna bestod av liggande, på varandra vilande stockar till en höjd av några varv. Stoc-karna var skrädda. De sammanfogades samt hölls stående med inknutade tvärbalkar. Ovantill täcktes kyrkobalkarna med spån, sannolikt med fall åt bägge sidor. Såväl spån som stoc­kar var tjärstrukna eller (senare) rödmålade. (4)

 

1665
Sockenstämmoprotokollet från den 20 sept 1665 omtalar att bland de rotar som skall "förfärdiga hufvarna öfver klockestapeln" nämnes "Videbäcksroten". (1)

 

1728 - (1778)
Margreta Olsdtr, f1740 29/11 i Rosensjö, barn till bergsmannen, kyrkvärden, rotemästaren och hyttfogden vid Lonnhyttan Olov Persson 1707 17/11 - 1765 9/5, gift 1759 29/4 (morgongåva 30 lod silver) med bergsmannen Nils Arvidsoon, född i Vibäck 1728, död före 1778 1/6, då hon blev omgift med Jonas Jonsson från Kroppa. (5)

 

1778
I mantals-, Lagmans- och Häradshöfdingslängd för Karlskoga Sockn och Bergslag för år 1778 sägs bl a:

Wibäck
1/3 heman fördeladt på 4/12 brukningsdelar = 4 rökar (hushåll),
varav 1/12 innehaves av Anders Arwidsson med hustru och 1 son,
mantal à 4 sk (skilling?) samt tobaksbrukare = 3 mtl + 1 tobaksbrukare. (1)

 

1779
Hemman i Karlskoga socken på skattegrund 1779: (Vibäck var 1/3 skattehemman 1779, forsk anm.)

hela hemman 5
halfwa 9
tredjedela 5 1/3 
fjerdedelar 18 1/2
sjettedelar 1/6
åttondelar 3/4

Ett Laxfiske
2 Bergstorp
1 Utjord
4 oskattlagde Torp
46 Husbehofsqwarnar
3 oskattlagde Sågqwarnar
3 Hamrar
6 Hyttor.                                       

Dessa idka allesamman Bergsbruk, och äro indelte i wissa Hyttelag. (1)

 

1779
Anders Arwidsson + hustru och två söner (jfr ovan 1778! Forsk anm)

 

1868
"Beskrifning till kartan öfver Carlskoga Härad, Örebro län, av År 1868 Upprättad i Rikets ekonomiska kartewerk. Carlskoga socken:

Hemmanets namn = Wibäck nummer = 1
Ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp = 0
Nuvarande mantal och natur = 1/3 skatte
Antal af de å hemman befintliga öfrige bebyggda lägenheter = 3

Egovidd i Ovadratref räknadt för:

byggnadstomter = 9
trädgårdar = 0
åker och annan jord under plog = 940
naturlig äng, skoglös = 72
skog = 0
annan duglig skogbeväxt mark = 1012
   -"-       -”-   skoglös           -"-   = 0  

summa duglig mark = 2033

ofruktbara mossar = 0

vägar = 20
kala berg och andra dylika jordfasta impe­dimenter = 0 
sjöar och vattendrag = 2
summa oduglig areal = 22

summa summarum = 2055

Året då skifte blifvit fastställdt samt egomätningens ändamål = 1844 L.S.

Antal ställen hvarå egorne äro belägna = 1

Särskilda anteckningar: "Å egorne finnas: 1 vattenqvarn och 1 såg."

 

1870
Lonnhyttan nedlagd ca 1870. (4)

 

1895
Karlskoga socken består år 1895 av 54 hela hemman och vid årets början uppgick invånare-antalet till 12.187 personer. (2)

 

1939
Ur Svenska gods och gårdar, del XV, Uddevalla 1939:

Vibäck 1:3, Karlskoga
Areal: 52,2 har, 23 åker, 29,2 skogs- och hagmark, tax.värde 20.200
Jordart: lermylla på lerbotten, manbyggnaden uppförd 1849. Ladugård uppförd 1868, loge 1880, stall 1906, brygghus och smedja 1927. 2 hästar, 12 kor, 3 ungdjur, 2 svin, 60 höns.

Gårdens förste kände ägare i släkten är Nils Larsson (??. Forsk anm), som efterträtt sin fader, f 1723. Han var gift med Catarina Carlsdtr, f 1755, som senare gifte om sig med Nils Jordansson, f 1754. Gården har där­efter innehafts av sonen Peter Nilsson, f 1786 samt sonen Jan Peter Petersson, f 1814. Denne efterträddes år 1882 av sonen Ludvig Jans­son, vars son sedan 1914 är gårdens ägare.

Ägare: Johan Jansson, f 1887 22/10, son till Ludvig Jansson ohh Johanna, f Jansson, gift 1920 med Nanny, f Nilsson. Barn: Ingrid, Uno, Elsa och Harald.

 

1960
Ur Sveriges bebyggelse, landsorten Örebro län, del II, Uddevalla 1960, sid 501:

Vibäck 1:2, 1:5 (Klingertorpet), Vibäcks gård, Karlskoga.

Vibäcks gård ägdes före 1890 av Alkvetterns bolag. Gården förvaltades under den tiden bl a av förvaltare Sundin och faktor Karlsson. G.T.Nordström sålde den 1922 till A.G.Andersson som i sin tur 1937 avyttrade Vibäck till Vilhelm och Greta Påhlman. Nuvarande ägarna (1960) för-värvade gården 1957.

Areal: Total 113 har, därav 58 åker, 55 skog m m. Taxeringsvärde 150.500. Därav jord 123.500, skog 27.400 kr. Manbyggnaden av trä uppfördes omkr 1700. Innehållande 9 rum, 1 kök, 2 hallar. Restaure­rades 1923 och 1960(?).

 


Klingertorpet 1980   bild: Per Ax:son Hambrunger


Till gården hör också Klingertorpet, Vibäck 1:5, av trä, uppfört om­kring 1700, innehållande 2 rum, 1 kök. Ombyggt 1923, restaurerat 1959.

Bekvämligheter (1960) el, vatten, avlopp.


Ägarelängd 1960-1990, Vibäcks gård:
(1960) Lantbrukare Lennart (f1928) och Marianne (f1931) Skiöld.
(1980 juni) lantbrukare Ingvar (f1944) och sjuksköterska Anna-Karin (f1948) Eriksson.
(1990) lantbrukare Håkan (f1945) Forsberg.
(Forsk anm!)

 

 

Källförteckning:

(1) Johansson Johan: Ur Noraskogs arkiv, bidrag till Karskoga Krönika, Stockholm 1985. ss21, 26, 48, 59, 65-68, 73, 77, 100, 105, 115, 150, 156, 171-174, 177, 255, 512 samt 534.

(2) Dalgren Lars: Karlskoga historia 1586-1936, Karlstad 1936, ss33 samt 84.

(3) Lindberg Gust: Karlskoga bergslag, Stockholm 1895. ssl0 samt 66-67.

(4) Karlskoga bergslags hembygdsförening: Karlskoga förr och nu, nr 2/1944, ss16-17, nr 8/1954-55, s9.

(5) Petersson A.G.: Karlskoga klockare-, kyrkvärds- och kyrkvaktarkrönika, Kristinehamn 1929. s37.

 

 

 

 Åter till HAMBRUNGER varia!